Ems blogg

Ems blogg

Löst tyckande väl underbyggt av fakta.

Someone must be interested in how I feel, just because I'm here, just because I'm real. (Ani Difranco)

Pinsamt värre

Min utbildningPosted by Emelie 2006-11-08 20:10

Den här veckan har vi en tokbra gästlärare i improvisation, Aymon Harbor från The Forsythe Company. Han lär ut William Forsythes improvisationsteknik, som dom jobbar utifrån i companyt. Efter dom senaste veckornas slit är alla ganska trötta, men jag tycker att man ändå ska skärpa sej, när man har gästlärare - särskilt såna där bra - men det är inte alla som har den disciplinen.

Idag höll jag på att skämmas ihjäl. För det första var det bara halva klassen, som var på lektionen, vilket är pinsamt i sej. Dom som var där flamsade och tramsade nästan hela tiden. Inte jag. Aymon bad dom flera gånger på ett trevligt sätt att försöka fokusera, men dom fortsatte larva sej och fnissa. Till slut blev han irriterad och sa: "I'm a totally nice guy but you guys are crazy." Sen sa han att han inte behöver undervisa, utan är där hos oss för att dela med sej av idéer, ett särskilt sätt att arbeta. Det handlar inte om pengar för honom, han har ju en anställning. Om han inte vill undervisa, kan han sluta. Han sa oxå att han hellre ser att folk inte kommer än att dom håller på så där.

Det var så extremt pinsamt. Folk hade inte ens vett att skämmas. Dom började försvara sej med att vi är så trötta och vi hade varit där sen åtta imorse och jag vet inte allt. Aymon svarade att det inte är hans problem, han är inte där för att ta hand om oss utan för att dela med sej av ett material. Jag tycker han hade helt rätt, men dom andra blev lixom sura på honom. Efter lektionen var dom helt upprörda och en började tom gråta! Jag fattar ingenting. Jag skämdes åt alla, fast jag själv var skärpt.

Efter lektionen mötte jag Aymon i korridoren och då tittade han på mej och sa: "Thank you for your work." Då kände jag iaf att jag inte behövde skämmas, för han hade sett att jag iaf ansträngde mej. Jag ville berätta för honom hur fantastiskt roligt jag hade tyckt det var och hur bra jag tyckte han var och hur mycket jag skämdes för dom andra i klassen, men det kändes inte bra att göra det. Det hade blivit som om jag försökte framställa mej själv i bättre dager och det behövdes ju inte, för han hade ju redan sett. Jag ville göra det för hans skull, för att han inte skulle vara lessen, men jag hoppas han förstod. Det verkade så.

  • Comments(0)//emsblogg.qaw.se/#post3